torsdag 29 maj 2014

Utlottning av armband från Miss H by Camilla Hedblad

Idag tänkte jag köra en utlottning i samarbete med Miss H by Camilla Hedblad.

Miss H, en nyöppnad webbutik som säljer smycken och andra accessoarer.
En butik fylld med vackra smycken som man gärna vill klicka hem allesamman.
Det är fri frakt på alla köp över 200 kr och man kan handla med kort, mot faktura eller mot postförskott.

Här hittar Miss H by Camilla Hedblad:

Du har chansen att vinna ett av följande armband, du väljer själv vilket av dem du helst vill ha.

Armband nr 1:
Ett unikt pärlarmband handgjort av Miss H

Armband nr 2:


Armband nr 3:
Flätat lager på lager armband i rosa med berlock



Vill du vara med och tävla, gör följande:
(varje alternativ motsvarar en lott)

1: lämna en kommentar till detta inlägg, där ni talar om hur många lotter ni ska ha, vilket av alternativen ovan ni vill ha om ni vinner samt skriver er mailadress 
(OBS! detta moment är obligatoriskt för att jag ska kunna veta vilka som är med och tävlar)
2: gilla Miss H på Facebook.
3: dela tävlingen på Facebook eller i er blogg.

Ju fler lotter desto större chans att vinna.

Dragning sker på lördag 7 Juni 2014 kl 12.00


Kika in hos Miss H och se alla vackra smycken som säljs där

Jag önskar er alla stort lycka till!

♥ KRaM aNNiCa ♥

lördag 24 maj 2014

Äntligen är min fågelholk på plats

Som jag tjatat om en fågelholk ända sedan den första sommaren i huset (2007).
Så efter mycket om och men kom den lilla sonen hem med en fågelholk i februari 2011, som jag sommaren 2013 fick på färg på och nu äntligen igår klättrade lillen upp i ett träd och satte upp den.
Antagligen alldeles försent för att någon ska vilja flytta in i år, men nästa år kanske.

Grannens holkar är alla vita, men jag hade någon idé om att den skulle matcha vårt hus även om den sitter i skogen utanför tomten.
Kanske ett dåligt drag, för de små liven kanske inte alls vill ha ett grått hus med röda knutar haha

Vill du bygga en egen fågelholk, hittar du en lätt beskrivning HÄR.

Önskar er alla en lång och solig helg!

♥ KRaM aNNiCa ♥

Någon pippifågel där ute som vill ha ett grått hus med röda knutar?

fredag 23 maj 2014

Att söka studentvisum till USA

Om man vill studera i mer än 48 timmar i USA måste man ansöka om ett studentvisum, vilket förutom alla dokument som ska fyllas i och betalas även kräver en intervju på amerikanska ambassaden.

Igår var det dags för min intervju och eftersom jag blivit förvarnad över hur det fungerade så såg jag till att åka tidigt. Redan 04.30 ringde min klocka och 06.00 rullade tåget ut från stationen.
Hann jobba en stund på tåget och sedan låste jag in datorn på Centralstationen. (Man får inte ha elektronisk utrustning med sig in på ambassaden, och förvaringsutrymmerna är små så lämna laptops och paddor hemma.)
Tog mig en snabb fika och sedan traskade jag iväg i det fina vädret, ifrån stationen så är det raka vägen via Klarabergsvägen, Hamngatan, Strandvägen och slutligen Dag Hammarskjölds väg där ambassaden ligger.
Att strosa längs med kajkanten en solig dag är inte fyskam.
Det tog mig 33 minuter att i sakta mak ta mig de 3,88 km till ambassaden.

Av någon underlig anledning får massor av folk samma intervjutid, när jag beställde min tid fanns det 25 platser kvar till kl 10.
Så det är först till kvarn som gäller om man inte vill vänta hur länge som helst.
Man köar utanför ambassaden och blir sedan framkallad en och en.
Vi hade strålande solsken så det gjorde inte så mycket att få sitta där i kuren, men de har samma kösystem året runt.
Jag kom fram till ambassaden 35 min innan utsatt tid och blev nummer tre i kön, man hinner lära känna sina kökamrater väldigt bra innan dagen är över.

När man blir framkallad till vakten får man visa upp sitt pass och blir avprickad på en lista, sedan får man backa en meter vända sig om och visa upp sina skosulor.
Väl inne i vaktkuren får man lämna ifrån sig telefon och ev laddare samt röntga handväska och gå genom bågen.
Sedan blir man insläppt på området och visas upp till väntrummet.
Väl däruppe får man anmäla sig i en lucka och lämna ifrån sig alla dokument.
OBS! Om man inte har med sig allt som är obligatoriskt blir det ingen intervju och man får gå hem och boka en ny tid.

Sedan är det dags för väntan nummer två, i ett trångt och varmt väntrum.
Har dålig tidsuppfattning då jag inte hade någon klocka på mig, men minst 2,5 timmar tog det innan jag blev uppropad.
Framme vid luckan blev jag ombedd att lägga mina fyra vänstra fingrar på en scanner, sedan de fyra högra och slutligen båda tummarna och slutligen ombedd att gå och sätta mig igen.
Efter ännu en väntan blev jag återigen uppropad och ännu en gång ombedd att lämna mina fingeravtryck på vänster hand.
De andra slapp lämna fingeravtryck en gång till, så jag antar att det var mitt sneda ringfinger som ställde till besvär.

Men en klump i magen började intervjun, och det visade sig bestå av tre frågor och en massa goda tips om vad jag borde göra i Boston. 
Sedan önskade mannen mig en trevlig resa och jag fick äntligen lämna ambassaden.
Klockan var då strax före 14, så räkna med att det tar sin lilla tid om ni behöver åka på intervju.

Så nu är jag godkänd att åka in i USA, känns skönt att alla stegen är slutförda nu väntar jag bara på att passet ska dimpa ner i brevlådan.
Har aldrig lagt ner så mycket jobb på att få åka på en resa, så jag hoppas verkligen både Boston och utbildningen lever upp till mina högt ställda förväntningar.

♥ KRaM aNNiCa ♥

Ju äldre båtar desto mer charmig
Tyvärr fick kameran stanna hemma och iPhonen är inte lika lätt att fota i motljus med.
Den här båten var så charmig med sina små lerkrukor i fören.
 
Trasig och sliten men ändå så vacker

Åja, även nya båtar kan vara vacker.
Speciellt när man ser Vasa sticka upp i bakgrunden.
Nordiska muséet, så ståtlig och vacker

Amerikanska ambassaden, dagens utflyktsmål
Blev en sen lunch på Jensen's Bøfhus efter intervjun.

fredag 16 maj 2014

Hipp Hipp Hurra för vår 18 åring idag

Tänk att vår lille pojk blev 18 år idag.
Men hur gammal han än blir så kommer han alltid vara min lilla skrotunge 
Att vara förälder handlar väl mångt och mycket om att lotsa sina barn genom barndomen på ett bra och förnuftigt sätt. Att förse dem med vettiga värderingar och lära dem stå på egna ben som en stark, ödmjuk och självständig person. 
Jag tror vi har lyckats rätt så väl och även om det känns olustigt att klippa banden och släppa iväg sitt barn på puben, så känner jag mig trygg i att han och hans vänner tar hand om varandra.
De har visat stor mognad vid tidigare tillfällen, där de tar hand om varandra och inte lämnar någon ensam kvar.
De har heller aldrig varit rädda för att ringa oss om något har hänt och vi har alltid varit noga med att ställa upp och åka och hämta dem.
Oavsett om det är vår son eller någon av hans vänner som är i trubbel.

Extra roligt att många av dessa killar har varit med sedan dagis, vi har sett dem växa upp och blivit unga, trevliga killar.
De känner varandras brister och problem men istället för att retas och sprida rykten så stöttar de varandra i ur och skur.
Äkta vänskap med andra ord.

Jag och maken har fixat och trixat i flera dagar för att få tomten och huset i skick för lite partaj.
Så idag blev det grillat och öl för sonen och sex av hans vänner innan de fortsatte mot Gävle för ett första besök på krogen.
(Oj, vad konstigt det var att bjuda hans vänner på öl istället för läsk)
Snacka om att ha tur med vädret, de kunde sitta ute hela kvällen.
Först på altanen och sedan i partytältet.

Extra stolta som föräldrar känner vi oss idag, inte nog med att den äldsta fyller 18, mellansonen kom hem med ett A på engelska nationalprovet och den lille rackaren har precis gått färdigt domarutbildningen i fotboll och ska imorgon döma sina första matcher.
Alla dagar som förälder är verkligen inte en dans på rosor, men de flesta dagar pyser man över av stolthet över sina barn.
Ännu mer stolt blev jag när jag hör killarna i partytältet diskutera politik och vilket parti de aldrig någonsin skulle rösta på.
För även om det råder röstfrihet i det här landet och jag egentligen inte lägger mig i om min son är höger eller vänster så anser jag att det finns ett parti som man INTE under några som helst omständigheter lägger sin röst på.
Tydligen var de rörande överens om samma sak.

Och även om jag inte alltid känner mig säker på att jag gjort speciellt mycket bra i livet så har jag tillsammans med maken i alla fall lyckas sätta tre fina pojkar till världen.

Stort grattis på din 18 årsdag skrotunge, och hoppas du får en trevlig kväll med dina vänner!
Älskar dig min stora, lilla pojk 

♥ KRaM aNNiCa ♥

Maken och sonen grävde upp alla buskarna runt cykelskjulet häromdagen.
Äntligen blev jag av med dem =)
Äntligen kom finvädret tillbaka och jag skyndade mig att plantera blommor att ställa på den gamla skottkärran
Dessa har härdat ut i både snö och minusgrader, men idag fick de äntligen mysa lite i solen.
Parasollet fick komma fram för första gången i år

En tunna full med is och kallt vatten fick ta hand om all öl och läsk, med fyller man 18 måste det även firas med lite skumpa.
Lite tveksamma till smaken var de först, men sedan öppnade de en flaska till.


torsdag 15 maj 2014

Sista dagen som sjuttonåring

Jag var lite rädd för att jag skulle ha svårt att hitta tillbaka till 
mitt vanliga tempo när jag kom hem från Indien.
Oroade mig helt i onödan kan jag lova.
5 minuter på jobbet så var jag uppe i full fart igen.
Fick varva ner igen under tisdag och onsdag då jag var på utbildning.
Men sedan full fart idag igen.

Extra mycket att göra då sonen fyller år imorgon.
Så nu är det tusen järn i elden.
Bäst att sätta fart igen kanske.
Måste dessutom hinna krama om min lille son lite extra nu sista dagen innan han blir vuxen  =)

♥ KRaM aNNiCa ♥

Imorgon är det dags för 18 års kalas i Det grå huset på kullen

torsdag 8 maj 2014

Ragigudda, vårt andra utflyktsmål

Jag har stött på hinduismen under våra tre resor till Bali och alltid blivit lika glad över hur fredliga och toleranta alla hinduer är. 
Men om man tittar på hinduismen som religion så kanske det inte är så konstigt.
Hinduism är egentligen inte en enda religion utan snarare en religiös struktur som som flätar samman olika religioner och tusentals års traditioner.
De använder själv beteckningen Sanatana dharma vilket betyder Den eviga läran om sin religion och det är lika accepterat att man tillber en gud, flera gudar eller någonting annat än en gud som sin allsmäktiga. 
Enligt deras tro så finns Brahman, världssjälen, övarallt, i minsta lilla sandkorn, i växter, i djur och människor.

Den stora toleransen kanske är en nödvändighet för att behålla sitt lugn och fred i en annars rätt så kaotisk värld. För hinduismen finns främst i Indien, Nepal, Bali och Java, där speciellt Indien är ett av världens mest tätbefolkade områden.
Jag har läst att man enbart kan födas som hindu, alltså inte konvertera till det.
Att det är därför som hinduismen inte är spridd till andra delar av världen.
Vet inte om det är sant, måste fråga mina indiska vänner och återkommer med svar.

Hur som helst, det jag skulle skriva om var vad vi gjorde efter att vi lämnade Bannerghatta National Park i lördags. 
Trafiken var så klart helt galen, men efter mycket om och men blev det dags för lunch.
Det enda vi tordas ge oss på var en pizza, så vi stannade på Domino's Pizza och åt den godaste pizzan någonsin.
Vi delade på en Country Special med extra ost.
Kommer garanterat bli minst ett besök till på Domino's innan jag åker hem!

Sedan bar det iväg mot kvällens eftermiddagens utflyktsmål, templet Ragigudda. 
Så vackert och fridfullt på en höjd.
Vi fick ta av oss skorna, lägga dem i en tygpåse och hänga in dem i på en krok vid entrén sedan gick vi barfota på den ljumma, lena marmorn.
Det var fotoförbud inne i templet, därav inga bilder.
Vi gick i långa gångar och passerade då och då små nischer med statyer av en del av gudarna.
Alla stannar upp en stund och ber en bön eller skänker en gåva.
Ris såldes i templet som man sedan offrar till gudarna.
Man tar till vara på riset och kokar det och ger det till behövande.

Knökfullt med vackra gudastatyer och så lugnt och fridfullt att man känner ett stort välbehag i hela kroppen. 
Skönt också att slippa alla skratt och folk som stirrar, här blir vi inte dömda efter hudfärg utan enbart uppskattade för att vi tar oss tid för ett besök.
Många kommer fram och ställer frågor både på indiska och engelska, frågar var vi kommer från och vad vi tycker om templet och Indien.
De tar sig tid att berätta om templet och alla dess gudar och en ceremoni som ska hållas dagen efter.
Vi känner oss väl mottagna och uppskattade.

Vi tar en kort promenad runt templet där den heliga treenigheten finns inhuggen i klippblock.
Brahma - the Creator - Världssjälen, skaparen och herren över alla varelser.
Vishnu - the Perserver - guden som kontrollerar människornas öde.
Shiva - the Destroyer - fruktbarhetens, dödens och förintelsernas gud.

Efter en lång stund i ännu fler trafikstockningar är vi åter på hotellet där jag och Louise bjuder Nishitha och Krishna på middag.
Lite öl, mat och massor av skratt senare tackar vi för oss och kryper glada, nöjda och mycket trötta ner i våra underbara sängar.

Högt upp på en kulle ligger Ragigudda.
En av gångarna upp till templet, skuggigt och skönt.
Ett konstgjort vattenfall rinner ner för kullen
En del av utsmyckningen på templets fasad
Även det konstgjorda vattenfallet var utsmyckat med massor av gudar
En av alla vackra utsmyckningar utanför templet
Den här mannen var väldigt pratglad och var väldigt bestämd över att han ville vara med på kort, så vi gjorde han till viljes
Den heliga kon
Brahma och Vishnu
Shiva
Jag tycker dessa vagnar, som man kan hitta överallt efter gatorna i Indien, är så mysiga.
Någon som är sugen på mango?
Jag kallar dem Tuk-Tuk, men i Indien kallas de Auto

onsdag 7 maj 2014

På promenad i kvarteret

Vi bör som sagt inte gå ut själva eller lämna området i annat än hotellets bilar, för vår egen säkerhet.
Måste få säga att jag är sjukt imponerad över hur väl de tar hand om oss.
Allt ätbart på hotellet är säkert för våra ömtåliga magar, även lunchbuffén på jobbet är specialbeställd så de inte ska innehålla bakterier som våra magar inte tål.

Våra kontaktpersoner på jobbet tar hand om oss på bästa sätt, brukar skoja med Nishitha och säga att hon är värre än min mamma =)
Hotellet skjutsar oss vart vi än vill åka.
Så jag känner mig väl omhändertagen och väldigt säker.

Men i söndags när jag inte fick någon solstol vid poolen började det krypa i kroppen och jag tog mod och frågade säkerhetsvakterna om jag fick lämna området och gå bort till det fina sjukhuset bredvid.
Det var helt ok, så jag knatade i väg i den ljuvliga värmen.
Många gnäller över värmen, även de som bor här, men jag bara njuter.
Tycker temperaturen är alldeles lagom, hade gärna fått varit så här skönt hemma om somrarna.

Vakterna var noggranna att påpeka att jag gärna fick fota i trädgården men inte ta bilder på hotellet.
Kanske i rädsla för att bilderna ska visa hur säkerheten fungerar.
Varje bil som passerar in på området gås igenom med en hund, man öppnar bagagelucka och motorhuv för att kolla och man tittar med en spegel under bilen.
Innan man går in på hotellet måste man passera genom larmbågar och alla väskor röntgas.
Så nog är det säkert alltid.

Sjukhusets namn är (håll i er nu) Sri Sathya Sai Institute of Higher Medical Sciences, förkortas SSSIHMS.
Det är grundat av Sri Sathya Sai Central Trust och är ett sjukhus öppet för allmänheten.
Deras inriktning är kardiologi och neurologi men de har även en vanlig vårdcentral.
De bedriver både forsknings- och läkarutbildning inom just dessa specialämnen.
Det känns tryggt att bo granne med detta vackra sjukhus.

Vi bor också granne med ett köpcentrum, det sitter ihop med hotellet så vi åker bara ner på plan 1 och går genom säkerhetskontrollen så kan vi shoppa loss sedan.
På vägen tillbaka in till hotellet måste väskan och alla påsar röntgas, vem vet vad vi kan ha köpt på oss?!
På den andra sidan av hotellet är det byggarbetsplats, hotellet bygger ut och en likadan huskropp som den befintliga ska på plats.
Plötsligt en morgon vid poolen upptäckt vi att de fått på ytterligare en våning.
Tror det är 12 våningar av 16 på plats.

Det var mitt kvarter här i Whitefield, Bangalore det, nu är det dags för frukost.
Hoppas ni får en trevlig onsdag!

♥ KRaM aNNiCa ♥

Utanför entrén på hotellet har vi små palmer i vackra "krukor"... 
...och en liten fontän.
Palmer och vackra blommor om vartannat i den lilla trädgården utanför hotellet
Ännu fler palmer, älskar palmer.
Så enkla men ändå så vacker och exotisk.
Att man gräver efter vägen är ingen nyhet, vart vi än har åkt så håller de på med någon typ av grävarbete.
Det går inte fort heller, för grävskopor använder man inte.
Allt vi har sett har handgrävts?!
SSSIHMS, sjukhuset som är vår granne här i kvarteret.
Så stort och vackert att vi trodde det var ett palats.
Kunde tyvärr inte knäppa bilderna från grinden då de höll på med ett lite grävarbete just där, så jag fick krångla in kamera genom staketet.
Därav är alla bilderna lite på sniskan
Om jag blev sjuk skulle jag gärna hamna på detta sjukhus
Huvudentrén
Jag kan inte mycket om arkitektur, vet bara när jag ser en byggnad om jag gillar den eller inte och denna faller mig helt i smaken. Vacker men inte för mycket, det är min melodi.
Fyrkantigt men ändå lite vackra kupoler.
Lite krusiduller men inte för mycket.
Vackert helt enkelt!
 
I denna kupol hade jag gärna haft mitt arbetsrum 
Kan vara ett vattentorn, jag vet inte.
Tyckte den var mysig med det ensamma krokiga barrträdet framför.
Inte riktigt lika vackert, men detta är Indien.
Man slänger inte skräp i papperskorgar, men slänger det direkt på gatan och sedan sköljer regnet ner det i avloppet.
Chockerande som sjutton för oss nitiska, källsorterande svenskar.
Men helt normalt för indierna.
Behöver jag berätta att det inte luktar så gott här, för solen gör sitt jobb med nedbrytningen av allt skräp
Vagnar som denna används flitigt.
Tycker de är vackra och hade gärna haft en hemma i trädgården.
Gatuhundar finns överallt, men de är otroligt anpassade, lugna och fogliga.
De lyfter inte ens blicken när man passerar.
De är också väldigt välgödda och välmående, har inte sett en enda som ser skabbig eller sjuk ut.
De lever ett bra liv på gatorna helt enkelt.
Och Indierna ignorerar dem bara, så ingen är elaka mot dem.
En tupplur i skuggan under ett träd kan en gatuhund behöva då och då.
Träden med de orangea blommorna växer överallt.
De har lite roliga, gigantiska frökapslar som ser ut som torkade bananer hänger överallt i trädet.

Denna bild lånade jag från SSSIHMS hemsida bara för att ni ska få se hela den vackra byggnaden.
Min kamera kan inte få med en sådan stor byggnad på en bild

söndag 4 maj 2014

Vårteckensutmaning 2014 den elfte och sista veckan

Nu var det dags för den sista veckan i Vårteckensutmaning 2014 och jag vill sända ett stort tack till alla er som deltagit och till alla er som flitigt kommenterat och tittat in till alla deltagarna.
Det har varit lika trevligt som tidigare år att få följa våren i Sveriges olika hörn och kanter.
Också intressant att se hur stor skillnad det kan vara från år till år, förra våren trodde vi inte riktigt att våren och sommaren skulle komma och i år har vi haft mer eller mindre vår hela vintern?!

Hur det ser ut hemma i vår trädgård just nu har jag ingen aning om.
Jag undrar om tulpanen på framsidan har slagit ut, har helt glömt bort att fråga när jag ringt hem.
Om sex dagar är jag hemma igen och då får jag se hur det ser ut och vad jag missat.

Däremot får jag uppleva massor av vackra träd och blommor här i Bangalore.
Grymt imponerad över grönskan och det som trots allt orkar blomma och härda ut trots 36-39 grader och stekande sol dagarna i ända.
Blir alltid lika glad när jag ser ett vackert träd eller en blomma för jag har alltid fotat dessa och visat mormor när vi kommer hem.
Trots att mormor inte längre finns med oss så klappar hjärtat lite extra när jag ser en vacker blomma, kameran åker fram och sedan inser jag att det finns ingen mormor där hemma att visa bilderna för.
Så nu får ni se dem istället.

Men det är lite svårt att fota här, för vi sitter alltid i taxin när man ser allt det vackra och när mobilens kamera äntligen tänkt färdigt så har man hunnit passera, eller så har en stor buss kört upp bredvid och skymmer allt det vackra.
Därför passade jag på att lämna hotellområdet idag, är en otroligt vacker byggnad bredvid som jag var sugen att se på nära håll.
Dessutom fick jag möjlighet att fota lite vackra träd och blommor här i kvarteret.
Frågan mig bara inte vad de heter =)

Övriga deltagare i Vårteckensutmaningen hittar ni här:
  1. Snäckskalsdalen, Bohuslän
  2. Om Ett Hus, Dalarna
  3. Livet efter 70, Gotland
  4. Det grå huset på kullen, Gästrikland
  5. Landet Krokus, Gästrikland
  6. Millas Trädgård, Halland
  7. Min Dag, Medelpad
  8. Nacka 144, Medelpad
  9. En grön sida, Skåne
  10. Kristinas Oas, Skåne
  11. Tjernhus, Skåne
  12. Trädgårdstid, Skåne
  13. Blommor och sånt med koloni, Småland
  14. Lavendia-Lavendia, Småland
  15. Mitt hörn av världen, Småland
  16. Skaparglädje, Småland
  17. Bland rosor och bladlöss, Södermanland
  18. Händigakvinnan, Södermanland
  19. I min trädgård, Södermanland
  20. Min Natur, Södermanland
  21. Bland blommor och buskar, Uppland
  22. Kolossalt pyssligt, Uppland
  23. Sanda Cottage, Uppland
  24. Enerhagen, Värmland
  25. Sohlsidan, Värmland
  26. Trädgårdssurr, Västerbotten
  27. Allis i Underlandet, Västergötland
  28. Anjas Hill, Västergötland
  29. Black Iris, Västergötland
  30. Charlottas Trädgård, Västergötland
  31. Luna Eks Trädgårdsblogg, Västergötland
  32. Martas Rike, Västergötland
  33. Massa Ogräs, Västergötland
  34. Vårt liv på Hagalund, Västergötland
  35. 4 Seasons by Carna, Västergötland
  36. Annikas Trädgård, Östergötland
  37. Vid Vätterns strand, Östergötland
  38. Nattugglans garnpåsar, Österbotten, Finland
♥ VåRKRaM aNNiCa ♥

Var man än vänder blicken så hittar man vackra blommor av alla dess slag och färger...röda... 
...vita...
...svagt ljusrosa/aprikos.. 
...ljuslila/grå...
...rosa...
...orange...
Dessa träd fullsmockade med orangea blommor finns överallt här i Bangalore och de är så färgglada och vackra.
Ser att jag missade att knäppa de gula blommorna, fick sluta på batteri mitt i fotograferingen så jag tappade fokus ett tag.