torsdag 1 augusti 2013

Utebliven effekt

Vore roligt om jag såg någon effekt av min träning snart.
Att jag har mer ork i spåret är så klart en positiv effekt, men min kropp då?
Att vikten inte går ner kan jag köpa, men när det plötsligt sitter mer fett på kroppen än innan??
Är mina 4 mil i veckan och bättre diet helt bortkastad? 

Det är väl bara att kämpa på kanske, så borde det vända...annars lutar det åt 
soffan och Snickersdieten så kanske jag plötsligt går ner i vikt =)

Försöker lägga detta åt sidan och tänka på det som faktiskt är positivt.
I söndags sprang jag milen, visserligen inte i något drömtempo snarare bra prattempo.
1h5min blev tiden och jag hade massor kvar att ge.
Hade lätt kunnat fortsatt minst en mil till.
Skönt att se att jag faktiskt kan springa en mil och dessutom fick jag känna att en 
halvmara till nästa år kanske inte är helt uteslutet.
Nu är det bara att nöta på med milen och slipa tiden litegrann inför Tjejmilen.
Och innan sista oktober ska jag ha nått 15 km för att innan våren 2014 vara uppe och nöta på 21 km.

Fast mitt absoluta mål är att få till en hållbar träning, där jag kan utvecklas som löpare och ändå hålla benhinneinflammationen i schack och slutligen slippa problemen permanent.
Att få ilägg i skorna blev verkligen en vändning för mig.
Nu får benen avlastning i isättningen av foten och jag kan fortsätta träna i lugnt tempo och samtidigt köra sjukgymnastik för att stärka mina ben.

Jag har insett att min kropp inte tål lika mycket som andra kroppar gör.
Jag måste anpassa min träning efter vad jag tror jag klarar.
Just nu innebär det max tre löppass i veckan, två pass på 5-6 km och ett på 1 mil.
Till det lägger jag i dag tre långpromenader på 1 mil vardera.
På så sätt vänjer jag kroppen med milen och ändå sliter jag inte lika hårt på benhinnorna.

Idag står det långpromenad på schemat då jag igår tränade löpteknik i Högbo, men värk i vänster benhinna som ett brev på posten =(
Imorgon hoppas jag på löpning i 6 km och på söndag fm ska jag kuta milen. 
Sedan får jag vila i hela fyra dagar, för på Silja Line lär det inte bli speciellt många kilometrar sprungna =)

Ta det lugnt därute i spåret!

♥ KRaM aNNiCa ♥

Älskar att springa i skogen och gärna i terräng.
Bilder från Högbo, Säljan och vår lilla skogsväg i Vallhov.


4 kommentarer:

  1. Fortsätt kämpa, det kommer!
    Kram A-L

    SvaraRadera
  2. Du är flitig som få, men var rädd om dig och benhinnorna. Bättre ta det försiktigt och på lång sikt, tror jag!
    Agneta kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, men så är det ju. Fast det är grymt frustrerande!
      Kram Annica

      Radera