fredag 24 maj 2013

Vårruset 2013

I torsdags var det Vårruset i Gävle, jag hade planerat att ta det lugnt för att inte belasta 
benhinnorna mer än nödvändigt.
Nu blev det ju inte riktigt så, men med facit i hand så gick det bra i alla fall.
Direkt efter loppet och morgonen efter hade jag värk, men nu känns det bara bra igen.

Min fina vän Mia tog väl hand om oss och efter loppet blev det förutom picknickkorgen
 även lite skumpa. Allt i rosa då vi sprang som lag Pink Ladies.

Med tanke på den korta tid jag hunnit träna och skadan som tvingade mig att vila i nästan 
sex veckor är jag sjukt nöjd med tiden och att jag faktiskt orkade hålla den i fem km.
Första tre km gick som på räls, den fjärde km var bara lång och plågsam och den femte gick på ren vilja.
Tyckte jag bromsade ner farten sista två km, vilket jag iof också gjorde med inte med speciellt mycket.

Andningen kändes också bra, ända tills jag sprang jämsides med en flåsbälg.
Plötsligt hade jag nästan samma andning och insåg att jag måste ta mig bort från flåsbälgen 
för att hitta tillbaka till min andning igen.
Nästa gång jag springer ett lopp så måste jag komma ihåg att ta med mig hörlurarna.
Bättre att lyssna på härlig peppande musik än att höra alla trötta flåsande människor runt omkring.

Hade ju inte tänkt springa Vårruset, men jag glad att jag gjorde det.
Dels fick jag ett kvitto på att jag klarar fem km på en rätt så bra tid trots att jag inte 
tränat speciellt mycket löpning i år.
Dels känner jag mig extra taggad att träna inför tjejmilen.
Med lite mer mil i benen, bättre flås, finare löpsteg, mer löptekniksträning och 
en massa jävlar anamma så kommer milen att gå som på räls.
(försöker iaf intala mig det och om man bara tror att det är sant så kanske det också blir det)

Så nu ser jag fram emot morgondagens löprunda, får bli fem km löpning och fem km snabb promenad.
Planen är att ta mig en mil varje söndag och lägga in längre löpsträckor för varje vecka så 
tiden blir bättre och bättre.
Ett pass löpteknik varje onsdag står också på schemat.
Massor av promenader och något gympass i veckan tänkte jag också hinna med.
Vore väl själva fan om man inte skulle bli vältränad på det!
Men fler än två löppass i veckan blir det inte till en början, för benhinnorna måste 
hinna återhämta sig mellan varven.

♥ KRaM aNNiCa ♥

Picknicken efter loppet gick i rosa tema.
375:e plats betyder iof att jag hade 374 personer framför mig.
Men också att jag hade nästan 6 000 personer bakom mig.
Väljer att fokusera på det sistnämnda =)
Jag som hatar att vara med på bild hamnade i morgontidningen 
Ett bra startnummer visade det sig =)
En medalj att vara stolt över
På baksidan av tygpåsen vi fick på Vårruset stod dessa härliga ord

1 kommentar:

  1. Men det var väl klart att det skulle gå fort och bra =)
    Kämpa på så kommer milen att gå galant!
    Kram A-L

    SvaraRadera