onsdag 7 mars 2012

Ännu mera sjukstuga

Hmm, jag som trodde vi var på väg mot piggare tider i söndags var tydligen helt ute och cyklade. I måndags var det tre sjuklingar kvar hemma i sängen när jag åkte till jobbet för ett mastodontskift (åkte därifrån vid 23.30 medan kollegorna blev kvar till 03.30). Sade lite kaxigt att jag blir minsann ALDRIG sjuk, för det brukar jag slippa undan för det mesta.

På tisdagen var det fyra sjuklingar kvar i sängen när jag krasslig släpade mig till jobbet för att rapportera. Gissa hur många som är däckade idag???

Inte nog med att jag känner mig som en nykokt broccoli som precis blivit slängd i en mixer, jag skulle dessutom behöva leta mig till distiktssköterskan igen för att plocka bort det borttappade stygnet. Var dit i måndags för att ta bort mina tre stygn då det visade sig att det bara fanns två att plocka bort. Fanns två alternativ till det förlorade stygnet, antingen hade läkaren själv plockat ur det eller så ligger det under huden och då uppstå en infektion förr eller senare. Igår morse fick jag syn på en liten tråd som stack upp ur hålet...det borttappade stygnet var på väg ut igen. Glad i hågen bad jag maken dra ut det med en pincett, kan ju inte vara svårare att göra det själv än att Hälsocentralen gör det.

Men tji fick vi, för det sitter nämligen fast i ingångshålet, så när maken drog (han är rätt så stark kan jag lova)   blev tråden lång och ärret drog ihop sig i en stor bulle. Så nu har jag 1 cm tråd som inte vill komma ut ur ett bultande ärr, och orken att kliva ur sängen för att åka till Hälsocentralen klockan åtta i morse fanns bara inte. Så nu är det bandage igen som gäller, för jag vill inte fastna med tråden i någonting och riskera ännu mera smärta.

Det var allt jag hade att rapportera från sjukstugan idag, hoppas ni andra har sluppit ifrån denna jobbiga influensa!

Just nu på matbordet i uterummet.
Ett tag till är det plastblommor som gäller, men snart nog är det tillräckligt varmt för att  plantera levande blommor istället.

♥ KRaM aNNiCa ♥

10 kommentarer:

  1. Aj då. Tänk att ni alla skulle bli så sjuka :(. Och hur ska de få ut ditt stygn utan att skära? Hoppas ni blir friska snabbt!
    Kram A-L

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går åt rätt håll nu Anna-Lena, bara tre sjuklingar kvar hemma. Så efter helgen hoppas jag vi alla är på banan igen.
      Jag var till HC igår och tyvärr så får de inte ur stygnet. Jag måste avvakta 14 dagar, antingen blir det en infektion och då brukar det mjukas upp så att stygnet kan dras ut, eller så måste de skära. Men läkaren ville inte skära i dagsläget, för han hoppas på att få ut stygnet ändå.
      Hoppas ni sluppit ifrån influensan, för det här är inte skoj =(
      Kram Annica

      Radera
  2. Massor av kryapåer kramar från Monica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Monica! Det kan behövas, var en seg influensa det här =(
      Kram Annica

      Radera
  3. Usch då, den bacillen vill jag inte ha. Krya på er!
    Kram Ingela

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej du, den här vill du helst slippa! Vi gör vårt bästa för att sova oss friska.
      Kram Annica

      Radera
  4. Tror du inte skulle sagt något om att du aldrig blir sjukt haha. Jobbigt med handen när du äntligen trodde den var bra. Krya på er!
    Kram Greta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, att man aldrig lär sig att vara tyst. Handen är bara för bedrövlig, här trodde man att man skulle bli bra av en operation och nu är jag fortfarnade halvt om halvt krympling efter tre veckor =(.
      Hoppas du slipper ifrån influensan!!!
      Kram Annica

      Radera
  5. Vad jobbigt att behöva jobba så många timmar, inte undra på att du blir sjuk! Jag hoppas verkligen det lugnar ner sig på jobbet snart så ni får normala dagar. Och att ni blir friska snart hoppas jag givetvis också!
    Kram Angie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har varit två riktigt tunga bokslut och ännu flera tunga månader för oss på jobbet. Men vi hoppas och tror på bättring när vi får fler och fler saker på rätt plats i systemen.
      Vi gör vårt bästa för att bli friska här hemma nu....hoppas du håller dig ffrisk också!
      Kram Annica

      Radera