torsdag 6 januari 2011

Vänner på facebook?

Läser i Aftonbladet om Simone Back som lade ut sitt självmordsbrev på facebook så att hennes 1 082 vänner kunde ta del av det. Ingen av de sk vännerna agerade på hennes rop på hjälp, istället började hånfulla meddelande ramla in på hennes facebooksida.

Själv ingår jag i den skaran som valt att inte ha facebook då jag anser att den mestadels består av meningslöst dravel. De vänner som jag anser är mina vänner kan jag umgås med irl, vill jag prata med dem ringer jag dem. Jag har inget som helst utbyte av att veta vad alla gör och vem som gillar vems kommentar. Jag förstår att barn och ungdomar gillar facebook, men blir ibland smått chockad (till en början vill säga - numera finns ingenting som chockerar) av att höra hur vuxna pratar kring facebook. Funderar ibland om de har gått bakåt i utvecklingen och åter är 12 år. Vad finns det för anledning av att hela tiden uppdatera sin facebooksida med helt oväsentlig information? "Är och handlar", "tar en promenad","sugen på vin" etc. Och sedan går massor av folk in och gillar dessa kommentarer. Folk verkar ha alldelens för mycket tid, eller så lägger folk tiden på facebook och försummar en massa annat.

Åter till Simone Back, jag är inte ett dugg förvånad över att ingen av dessa vänner gjorde någonting (däremot hade jag ju önskat att åtminstone en av dem hade gjort något). För det första var de inte hennes vänner (vill man ha hjälp bör man nog vända sig till sina riktiga vänner inte förvänta sig att en massa olika folk på internet som säkerligen inte ens känner kvinnan ska reagera) och för det andra hade hon tydligen skrivit massor av likande saker tidigare. Det som däremot gör mig EXTREMT arg och ledsen (dock inte förvånad) är att det genast börjar att kasta in en massa hånfulla och elaka kommentarer. Om man inte bryr sig det minsta lilla om människan - skit i att kommentera över huvudtaget och skit i att läsa det hon skriver, ta istället bort henne från din egen lista över vänner (men nejdå, här gäller det att gotta sig i andras elände)! Är så jäkla lätt numera att vara elak och förnedra andra människor när man inte står ansikte mot ansikte med den man gör illa.

Självklart kan man själv välja sina vänner på facebook och använda den till enbart bra saker, men det känns som att många av användarna har gått över styr. Vad finns det för anledning att ha flera hundra, ja tom flera tusen vänner när man inte känner en en liten uns av dem? Vad finns det för anledning att hela tiden veta vad folk har för sig samt sprida det vidare? Och framför allt, vad finns det för anledning att skriva hur bra livet är hela tiden fast jag vet av personliga samtal att just den personen/personerna eg mår skit?

Själv tycker jag det räcker att ha koll på vad jag själv och mina närmaste har för sig (är jobbigt nog att få det att gå ihop ibland). Blir ingen facebook för mig oavsett hur mycket folk tjatar, för jag ser absolut ingen nytta i det hela. Däremot är jag jäkligt trött på att hela tiden höra folks tjat och gnat över att jag inte har facebook samt hela tiden få berättat för mig vad min syster har haft för sig, vad mina vänner haft för sig och vad mina fd klasskompisar haft för sig. Jag utgår från att jag får reda på vad min syster gör av henne själv om det är något viktigt och utöver det vanliga, samma sak gäller mina kompisar. Och vad de jag inte längre umgås med har för sig har jag ingen som helst nytta av att veta.

Förr tyckte folk illa om granntanten som stod och spanade bakom köksgardinen från morgon till kväll och spred vidare allt hon sett till alla som ville eller inte ville veta det. Numera tycks det vara helt accepterat att alla snokar i varandras liv och sprider det vidare, självklart är det så, för det är ju faktiskt personen själv som skriver allt han eller hon gör och på det viset vill att det ska spridas vidare.

Men det jag ogillar allra mest är att folk inte kan släppa facebook fast de inte sitter vid sina datorer. Nej, mobiltelefonen ska fram i tid och otid när man är på besök hos andra, när man är på teater, när man är på restaurang, när man är på jobbet, etc. För givetvis är det allra viktigaste att få reda på vad andra gör, se vilka som gillat sitt eget senaste inlägg samt skriva ett nytt litet inlägg om vad man gör just nu (för det vore ju allvarligt om världen fick redan på det först om några timmar).

De som känner mig vet att jag blir väldigt uppe i varv när jag diskuterar detta ämne, så jag ska sluta med att säga att givetvis är det inte facebook det är fel på, det är de som har tappat kontrollen i användandet av forumet. Och det finns trots allt massor av användare som inte spårat ur, men det är ju i vanlig ordning alla de som spårat ur man märker av.

Det var min syn av facebook i ett miniformat det...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar