onsdag 17 december 2008

Känns i hela kroppen

Ibland måste man utsätta sig för saker man inte vill, man har helt enkelt inte något val. Hela fm var en lång nervös pina inför em möte, ett möte av det slag som man helst av allt vill slippa. Avlöpte väl så bra som det bara kan tänkas utifrån situationen, men oj så jobbigt det var. Att inte kunna påverka det minsta lilla, att bli synas i varenda söm och ifrågasatt i alla beslut man tar. Helt plötsligt ser jag livet ur en annan synvinkel, känner mig halv, mindre värd än alla andra. Kom tillbaka till jobbet ännu mer förvirrad än när jag åkte, känner paniken komma krypande nu. Bara fem hela arbetsdagar kvar på det här året. Och även om det känns som om vi ligger bra till på jobbet så vet man aldrig vad som kan flyta upp i vågskvalpet av ett årsbokslut

Tog en tripp till IKEA med mamma och systeryster, kände mig som en skummis när jag öppnade bakluckan och hade lite försäljning av hockeyprylar mitt på parkeringen haha. Men det passade ju ypperligt att sköta lite buisness där när familjen bodde i Gävle. Mamma hittade en hatthylla och skohylla och en ny skrivbordsstol, själv kom jag hem med lite ljus (surprise surprise) och en plastback till lillens mössor och vantar. Mamma bjöd barn och barnbarn på lite mat och vi hade det allmänt lugnt och skönt när vi strosade runt.

Åt lite kvällis och sedan hade tonåringen lite presentinslagning för sig i uterummet, så nu har vi ökat ut vår lilla julklappshög.

Om lite drygt två dygn är vi en hel familj igen, ska bli skönt att ha någon att dela vardagens bestyr med ett tag. Barnen går på jullov på fredag kl 10 så de kan passa på att njuta av ledigheten tillsammans med sin far, själv måste jag ju jobba. De kanske hinner baka lite, för någon har ju valt att fylla år mitt i alltihopa *suck*.

Nä sovdags nu, ska bli skönt att krypa ner bredvid en snarkande lillsnutt och läka min trasiga självkänsla. Imorgon är det en ny dag och nya utmaningar!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar